Privatägt badhus – mindre risker men kan bli dyrt

Nya kommunalrådet Johan Bolinder är säker:
 – 2026 kommer det finnas en simhall i Skurup.
Styret vill låta en privat aktör bygga och driva badhuset. Något som kan innebära att kommunen inte får inflytande över inträdespriser.

Det nya styret bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gick i måndags ut med nyheten att det kommer byggas ett badhus i Skurup. En privat aktör som väljs via upphandling ska stå för byggandet och driften. Styret har nu majoritet och kan få igenom förslaget som varit en valfråga sedan 2018. 

Det finns både för- och nackdelar med att överlåta ansvaret till ett privat företag. Kommunen slipper risken med att investera mycket pengar i ett projekt. Istället är det företaget som äger och driver badhuset. Kommunen blir en kund och hyr in verksamhet, exempelvis simundervisning för skolelever. 

Oftast skrivs ett kontrakt som löper över lång tid, upp till 30 år är inte ovanligt. Kommunen vet då precis vad som ska betalas under en lång tid framöver och kan budgetera utifrån det. Å den andra sidan kan det, beroende på hur kontraktet är utformat, betyda att kommunen är fast i ett avtal som senare kan visa sig vara ofördelaktigt. 

Caj Perrin är chef för affärsutveckling i företaget Befair, som driver verksamhet i tretton bad- och friskvårdsanläggningar i Sverige.

– Kommunen tappar möjligheten att detaljstyra, om de vill det. Sen om det är en nackdel, är ju inte helt självklart. 

– Om det är dålig konkurrens är risken att det blir dyrt med själva upphandlingen. Och den nackdel som brukar framhävas av kommunen är att de lånar pengar billigare än en privat aktör. Det får man sätta emot riskerna att kommunen räknar fel, att bygget blir dyrare eller sämre än vad man tänkt, säger Caj Perrin. 

Lars Nyström, ordförande för Sverigedemokraterna är positiv till att en badhuset blir privatägt.

– Det som är bra med att använda en extern aktör som bygger badhuset är att de är specialiserade på badhus och har rätt kompetens.

Hur kom ni fram till beslutet att använda en privat aktör? 

– Vi har pratat med partikamrater i andra kommuner, och de har rekommenderat den lösningen. Sen har jag hört mycket i media om kommunala badhus, där underhållet inte skötts som det skulle, säger Lars Nyström. 

Lena Axelsson, ordförande i Socialdemokraterna, säger att de av princip inte är förtjusta i att använda sig av privata aktörer, men vill heller inte ta ställning till vad som är bäst i fallet med badhus. 

– Jag kommenterar inte huruvida de använder en privat aktör eller inte. Det viktiga för mig är att driftkostnaderna är klart och tydligt redovisade så att det inte belastar andra verksamhetsområden som vård, omsorg och skolan. Driftkostnaderna för badhus är väldigt höga och i synnerhet i dessa tider. 

Men till själva tanken på att bygga ett badhus är Lena Axelsson positiv.

– Badhus tycker jag är trevligt. Men det får vara under formerna att ekonomin är korrekt. 

Bara en femtedel av landets cirka 400 badhus är privatägda, resten ägs av kommuner. I Skåne finns två privatägda badhus, i Lomma och Ängelholm. Det senare är både byggt och ägt av företaget Kunskapsporten. En aktör som visat intresse att bygga badhus även i Skurup. 

Mats Svanberg, marknadschef på Kunskapsporten, säger att de är intresserade av att lägga bud i kommunens upphandling. 

– Vi har ögonen på det. Och vi finns redan i Skurup i och med att vi äger campus på Skurups folkhögskola. 

Har du märkt av att fler kommuner väljer att anlita någon som bygger badhus?

– Ja, men det är inte så konstigt. De flesta svenska badhus är byggda på 60- och 70-talet. Jag brukar kalla badhus för “sällanfastigheter”. En kommun bygger badhus ungefär vart femtionde år. Det är en så udda, sällan förekommande fastighet att det är svårt för en kommun att upprätthålla kompetensen som krävs, säger Mats Svanberg. 

Då kommunen inte själva sätter priserna kan det bli dyrt för besökaren. En kommun kan med vilje låta en verksamhet gå med minus om de anser att det gagnar invånarna. En privat aktör har som regel ett vinstintresse.

Mats Svanberg, Kunskapsportens marknadschef, säger att de sätter priset utifrån konkurrensen i området. 

– Man jämför med motsvarande anläggningar i närheten. Med beaktande i att andra anläggningar i motsvarande storlek kanske är äldre. Och då är det ju skillnad på ett snyggt, välskött nytt bad med bra kvalitet jämfört med ett slitet från sextiotalet. Men det här brukar aldrig vara något problem när man ser vad det är för “value for the money” så att säga. 

Text: Tom Wall & Pauline Olsson Ghoreishi

Foto: Sally Sjögren

Läs mer: Detta tycker politikerna om det nya badhuset