Snart börjar lovet som alltid ändrar namn

Höstlovet 2021 infaller vecka 44. Foto: Gustaf Rauer

Höstlovet 2021 infaller vecka 44. Foto: Gustaf Rauer

Betlov, lingonlov, skördelov eller potatislov – kärt barn har många namn. I dag är höstlovet något helt annat än vad det en gång var. Det dåvarande betlovet började med arbete, upphörde, återuppstod som några dagars ledighet för att nu vara en hel vecka långt.

Höstlovet har en historia som har förändrats mycket över tid. Om vi backar tillbaka tiden när Sverige var ett jordbrukssamhälle fanns det ett lov på hösten som kallades för potatislovet. Potatisen har, sedan den introducerades i Sverige i början av 1700-talet, varit en av de allra viktigaste råvarorna inom jordbruket. När det var dags att skörda potatisen fick skolbarnen en veckas ledighet för att hjälpa till med skörden hemma. 

– Beteckningen potatislov var inte en allenarådande benämning i hela landet. I till exempel skolstadgan gick lovet under beteckningen skördelov, alltså en mer neutral beteckning. Hos er i Skåne eller södra Sverige var betor, främst sockerbetor, en vanlig gröda och lovet kallades då för ”betlov”. I andra delar av Sverige, oftast lite längre norrut, var det bärplockning som var det centrala för hushållen. Där gick skördelovet under beteckningen ”lingonlov”, säger Mats Sjöberg, docent i utbildningshistoria på Linköpings universitet. Han fortsätter: 

– Lovet var alltså ett slags arbetslov, inte ett ”pedagogiskt” lov då barnen skulle få vila upp sig ett tag som nu. Loven gällde i övervägande grad skolor och barn på landsbygden. I städerna var det lite annorlunda eftersom man inte hade något att skörda eller hjälpa till med. 

Till skillnad från i dag låg det dåtida skördelovet tidigt på hösten, oftast i september eller tidigt i oktober när skörden skulle räddas.

I södra Sverige var sockerbetor en ofta förekommande råvara att bärga ur jorden under just höstlovet. Foto: Arkiv

I södra Sverige var sockerbetor en ofta förekommande råvara att bärga ur jorden under just höstlovet. Foto: Arkiv

Men lovet lades ner under 1950-talet. Den gamla tidens skördelov – när barnen fick stanna hemma och plocka upp betor och potatis – togs bort 1958. Skördelovet ersattes först inte av något lov. I ett femtontal år fick eleverna i stället stanna kvar i skolbänken från sommarlovet till och med jullovet i ett enda svep.

– När jordbruket mekaniserades och småjordbruken försvann med 1950 till 1960-talets omfattande rationaliseringar, och slogs samman med större enheter och ”traktoriseringen” tog fart, tappade barnen sin uppgift som betydelsefull arbetskraft i det mindre jordbruket, säger Sjöberg.

     På 1970-talet började många kommuner i Sverige lägga in en eller två studiedagar kring allhelgonahelgen. Det var början på en snöbollseffekt.

Under 1980-talet genomgick höstlovet en stor omvandling. Lovet blev längre och längre för att till slut landa i fem dagar år 1985. Till skillnad från dåtidens lov blev den nya utformningen ett lov för barnens skull och inte till för fysiskt slit. Där och då uppstod dagens moderna höstlov. 

– Och så har det förblivit sedan dess. Jag betraktar därför det ”nya höstlovet” som ett slags pedagogiskt lov. Barnen och lärarna skulle få ett ”andningshål” från en tuff skoltermin, säger Mats Sjöberg.

För fem år sedan genomgick lovet en annan mindre förändring. Det bytte officiellt namn. Regeringen beslutade 2016, på ett initiativ av Läsrörelsen, att höstlovet i stället skulle namnges “läslov”. Syftet var att motverka barnens allt mindre läsande av böcker, vilket står sig än i dag. 


Fakta. Läslov

  • Läslov drivs av Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk med i dag drygt 80 medlemmar.
  • Målet var att ersätta Höstlovet med Läslovet, något som dåvarande statsminister Stefan Löfven uppmuntrade till i sitt sommartal i augusti 2016.
  • I det moderna Sverige har språket och läsningen en allt större betydelse. På sin hemsida menar Läsrörelsen att ett Läslov ska bygga på ”frivillighet, lusten till läsningen, berättandet och skrivandet. I alla dess former och på många olika platser. För alla som går i skolan, från 6-åringarna till de nästan vuxna.”.

Text: Gustaf Rauer