Den nya sotargenerationen

RYDSGÅRD. Förra året omkom 76 svenskar i bränder, den lägsta siffran på 2000-talet. Sotarnas främsta uppgift är att förebygga riskerna för soteld i skorstenar och eldstäder.

På ett industriområde i Malmö står svartklädda figurer och röker i en ring. Det är tidigt på morgonen. Skåpbilarna är parkerade i prydliga rader. Fler svartklädda figurer anländer, nickar mot varandra medan de famlar efter tändare. De flesta bär en svart mössa nerdragen till ögonen. Alla här är sotare – ett yrke som sägs ha funnits sedan medeltiden.
Patrik Hermansson är en av de sista som dyker upp. Han blinkar med grusiga ögon. Det tar honom endast några minuter att byta om.
– Jag fattar inte vad folk gör här så tidigt. Jag brukar sova så länge jag kan, säger han.

Normalt sotar Patrik Hermansson eldstäder i villor, men i dag har han fått en specialrunda. Han bläddrar en stund på sin gps för att hitta adressen till dagens första jobb. Bilen står på tomgång i väntan på värme.
– Rydsgårds gods, det är tydligen adressen. Det var som fan.

Han är 23 år och har jobbat som sotare sedan han gick ut gymnasiet. Han stötte på sin första sotare när det var yrkesdagar på hans skola.
– Och där mellan polisen och brandkåren stod en liten tomte i svarta kläder. Jag tänkte: sotare, finns de fortfarande?
Han kände sig lockad av att utbildningen bara var 20 veckor lång och att han i princip kunde räkna med fast jobb när han var klar.
– Det kändes coolt. Klättra på hustak och sånt. Det lät annorlunda.

Att färre människor omkommer i bränder tror Patrik Hermansson kan bero på att sotare är noggrannare i dag.
– Det kanske har att göra med att man slipper de gamla sura gubbarna. Att det kommer en yngre generation som faktiskt bryr sig.
Äldre kollegor har berättat för honom hur det gick till när de som nya fick följa med de gamla fejarmästarna.
– På den tiden dracks det rikligt med sprit på jobbet, det var inte ovanligt att sotaren fick sig ett glas. Det var inte heller ovanligt att sotarna trillade ner från taket.

Han tillhör själv den nya generationens sotare. Till frukost dricker han en smoothie och i lunchlådan har han med sig rester från tre olika vegetariska rätter.
Patrik Hermansson medger att det ändå ibland kan bli för stressigt för att kunna utföra jobbet ordentligt.
– Ofta gör man det som kunderna ser, det är lite så. Vi hinner inte alltid göra jobbet 100 procent, ibland hinner vi bara 90. Det är fel, det har blivit fel.

I snitt förväntas han hinna med 18-20 villor på en dag, ungefär tre villor i timmen. Tiderna överlappar varandra och enligt han själv finns det ingen tid över om något skulle gå fel. Då tvingas han hoppa över några steg för att hinna i kapp, en sådan genväg kallas på sotarspråket för att keppa.
– Det är tjäran som brukar ta fyr när det börjar brinna. Tar det sig jäkligt illa så har man 1100-1400 grader som står och sprutar rakt ur skorstenen. Det brukar låta ungefär som en turbinmotor när den sätter igång och snurrar. Det foffar på ordentligt.
Han tror att slarvet minskat något sedan brandskyddskontrollerna infördes. Dessa utförs bland annat med filmkameror som firas ner i skorstenarna. Kommunerna ansvarar själva för att kontrollerna genomförs, enligt intervall som bestäms av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Rydsgårds gods, dagens första jobb. Det är fortfarande tidigt och januarimörkt. Bilen kryper fram över gruset.
– Det skulle kunna vara den skorstenen där borta. Den ska vara tjugo meter hög. Det stämmer nog. Det är en stor jävla skorsten.
Han plockar fram en krejs ur bilen, borsten som sotare använder för att rensa bort sot och tjära. Sedan trasslar han ut en fuktig lina som han fäster krejsen på. I andra änden sitter en tyngd som gör det möjligt att fira ner den långa linan genom skorstenen.
Patrik Hermansson kisar uppåt och konstaterar att det inte blåser särskilt mycket. En flock fasaner jagar varandra över grusplanen medan han kvickt klättrar upp för stegen till skorstenens öppning.
Inom kort skjuter sot upp ur skorstenen och han försvinner ett ögonblick i sotmolnet. En tjock svart strimma avtecknar sig mot det stora grå ovanför honom.

Tillbaka i bilen luktar det som kläder brukar göra efter en lång grillning, avstannad förbränning, aska. Patrik Hermansson speglar sig i backspegeln och gnider bort sotfläckarna med sina handflator.
Åkrarna ligger blekgula längs sidorna av landsvägen och regnet trycker hårt mot vindrutan. Några kor sträcker ut sina tjocka tungor och fångar regndropparna som droppar från ett plåttak.

Arbetsmiljöupplysningen varnar om påfrestande arbetsställningar, risken att falla ner från tak och utsatthet för farliga kemiska ämnen. Sveriges radio rapporterade i våras att sotare råkar ut för tre gånger så många olyckor jämfört med snittet för samtliga branscher.
Patrik Hermansson säger att det är viktigt att vara försiktig och han brukar vägra att klättra upp på tak om vädret är för dåligt.
– Man jobbar lite som sitt eget skyddsombud. Man får stå på sig, både mot sin arbetsgivare och kunden.

Framme vid nästa jobb på Lantbrukarskolan i Skurup måste Patrik Hermansson klättra in i en värmepanna för att kunna skrapa den ren från sot. Han har täckt alla sina kroppsdelar med handskar, mössa och mask över ansiktet.
– Det är inget komplicerat det här egentligen, det är ett rengöringsjobb, säger han och riktar dammsugarmunstycket mot sig själv för att bli av med den värsta smutsen efter att han är klar.

Bilen har fått en starkare doft av sot. De svarta fläckarna täcker Patrik Hermanssons ansikte, han har slutat försöka gnida bort dem. De svarta fingertopparna trummar på ratten i takt med tystnaden i bilen. Stereon är trasig. Några av dagens jobb har avbokats, men han skyndar inte tillbaka till kontoret.
– Jag får inte hoppa in i duschen före klockan fyra.

 

 

Text och foto: Gustav Haggren

  

FAKTA

• 20-25 procent av villorna i Sverige värms upp med ved, enligt Energimyndigheten.

• När lagen om skydd om skydd mot olyckor kom 2003 infördes noggrannare kontroll av sotningsverksamheten. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utför kontroller tillsammans med Räddningstjänst Sverige. MSB är också de som för statistik grundad på rapporter från olika räddningsinstanser.

• Du får lov att sota själv om du kan styrka att du har tillräckliga kunskaper. Brandskyddsföreningen erbjuder utbildningar i egensotning.

• Att elda fel beror ofta på användning av fuktig ved. Detta i kombination med att luckorna i kaminen stängs för mycket leder till ett ”tjärkokeri” istället för normal eldning. Det som sker är att syrehalten till förbränningen stryps och blir oren. Ibland kan ett pysande höras. Smutsiga glasrutor är ett tydligt tecken på felaktig eldning.

 

Fem ord från sotarspråket:

Knoparmoj är det språk som sotarna talade förr när de inte ville att kunderna skulle förstå vad de sa. Ord som brallor, dojor och bira förekommer fortfarande i det svenska språket.

Krejs – sotarborsten
Keppa – fuska
Kurpis – sotarmössan
Lank – kaffe
Bondknoperi – att utöva yrket utan rätt