Efter larm i skolan: “Vi har en plan” 

Det var i våras, efter signaler om en dålig arbetsmiljö för lärare i Skurup kommun, som Arbetsmiljöverket införde en kravlista. Listan skulle vara uppfylld senast den 30 juni då man upplevde att situationen krävde skyndsamhet. 

– Detta prioriteras framför annat arbete och jag tycker att förvaltningen verkligen jobbar på för en förändring. De följer upp riskbedömningar och handlingsplaner effektivt och professionellt, säger Kristina Andersson, en av Sveriges lärares två huvudskyddsombud i Skurup. 

Hans Gunnerdal, det andra huvudskyddsombudet, fick larm om den orimliga arbetsbelastningen nästan ett år innan beslutet från Arbetsmiljöverket kom. Det handlade om personal som i allt större utsträckning blev sjuka, nedstämda och övervägde att lämna sin anställning.  

Skolchef Lena Planken sa i en artikel i Vi Lärare att sjuktalen blivit bättre. Hon berättade även, i november 2023, hur en medarbetarundersökning gjorts och hur inget negativt sticker ut, samt att hon aldrig hört talas om problemen. 

Arbetet med arbetsmiljön pågår fortfarande men båda huvudskyddsombuden i Skurup menar att det går framåt. Arbetsgivaren var skyldig att undersöka arbetsmiljön, vilket gjordes, det konstaterades brister och en handlingsplan har tagits fram som facket sedan godkänt.  

– Det är inte så att arbetsmiljön är bra på skolorna – men vi har en plan på hur vi ska vända det och komma på rätt håll, säger Hans Gunnerdal. 

Hot och våld i Skurups skolor är ett dagligt inslag för lärarna, menar facket, där att personalbristen är en av anledningarna till problemet. Planerna ändras konstant då personal saknas, vilket har lett till förvirring bland både lärare och elever.  

Lärarna har inte tid över för den enskilda eleven då de ständigt är på språng mot nästa lektion eller vikariat i en annan klass.  

– Många elevers agerande är ett rop på hjälp. Hade de fångats upp tidigt och fått den uppmärksamheten de behöver så hade man kanske kunnat skapa trygghet, säger Kristina Andersson. 

För stora klasser är en annan faktor till problemet. För fem år sedan var det rekommenderat 22 till 23 elever per klass, men idag beräknas det till cirka 30 eller mer elever. I många fall är de yngre eleverna desto mer utåtagerande och hotande än de äldre.  

– I förskolan delas barnen ofta upp i mindre grupper om exempelvis sju. Det gör att barnen, i många fall, kommer ut i skolan utan vetskap kring hur man agerar i större grupper, säger förskoleläraren och det fackliga ombudet Malin Månsson.  

I framtiden vill Kristina Andersson se att det utförs fler regelbundna OSA-enkäter, organisatorisk social arbetsmiljö. Detta skulle möjliggöra ett fortsatt noggrant arbete kring riskbedömning och arbetsplaner. Men även mer pengar till skolorna för att ge alla elever det stöd de behöver.  

– Det har sagts massvis av gånger tidigare, men det saknas pengar i skolan. Allt vi säger med att minska klasserna och få in fler antal lärare handlar i slutet av dagen om kronor och ören, säger Hans Gunnerdal.  

Malin Månsson hade gärna sett att de som tar besluten kanske kunde komma ut i verksamheten och vikariera för att få en uppdaterad syn på hur skolan idag faktiskt ser ut. 

Arbetsmiljöverket har avslutet ärendet, men har skrivit i sitt svar att de kan göra tillsyn i framtiden på de skolorna som visat störst brister.  

Text: Ebba Dahringer