Skurup jobbar hårt för att rädda maten

I nuläget slänger Skurups kommun cirka 18.5 ton mat per år. Måltidschef Anna-Lena Svensson är en av personerna som jobbar för att få ned matsvinnet.

Under två veckor per läsår får eleverna i Skurups skolor sätta ihop en meny med sina favoriträtter. Då slängs det som mest mat. – Ögat vill äta mer än man kan, förklarar måltidschef Anna-Lena Svensson.

SKURUP. Över en tredjedel av all mat som produceras för människor går till spillo, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). I Skurup jobbar kommunen med kreativa metoder för att minska mängden slängd mat. Att göra om rester till nya rätter, använda smakskedar och sälja överbliven mat är några strategier de använder för att minimera matsvinnet.

Matsvinn har en betydande påverkan på klimatet. I Sveriges kommunala skolor ligger matsvinnet på ungefär 60-70 gram per portion enligt Livsmedelsverkets kartläggning. Skurup är en av många kommuner som försöker hitta nya metoder för att mat inte ska gå förlorad.

– Vi har bland annat börjat jobba med smakskedar för att minska den mat som eleverna slänger. Om det är någon maträtt de inte känner igen eller är osäkra på kan de provsmaka innan de tar upp, säger Anna-Lena Svensson, måltidschef för de kommunala köken i Skurup.

Anna-Lena Svensson är en av huvudpersonerna i arbetet mot minskat matsvinn. Till skillnad från oundvikligt matavfall, som till exempel skal och kaffesump, är matsvinn mat som slängs i onödan, och som hade kunnat ätas om den hade hanterats annorlunda. 

Under de senaste åren har Skurups kommun lyckats minska antal gram per serverad portion som slängs, det vill säga matsvinnet, från 33 gram per portion under 2018 till nuvarande 17 gram. Enligt Anna-Lena Svensson är planering nyckeln till den minskade mängden slängd mat.

– Det är viktigt att personalen vet hur många portioner som ska tillagas och att vi köper in rätt mängd. Vi är också noga med att inte lägga upp för mycket mat till servering, speciellt i slutet av lunchen, säger Anna-Lena Svensson.

Ett annat verktyg för att få bukt med den slängda maten är de så kallade klimatlådorna som ska införas i kommunen under kommande veckor. Då kommer personal och elever få köpa den mat som blir över i serveringen till ett reducerat pris.

Förutom smakskedar, klimatlådor och bättre organisering försöker personalen också att vara kreativa med maten som blir över.

– Mat som har tillagats går att kyla ned igen och göra om den till en ny rätt. Man kan göra allt möjligt. Grönsaker kan malas ner och bli bröd och potatis kan man ha i soppa, säger Anna-Lena Svensson.

Kocken Pierre Stillström har varit delaktig i arbetet mot minskat matsvinn.

Kocken Pierre Stillström har varit delaktig i arbetet mot minskat matsvinn.

Hittills har Skurup främst jobbat internt med kockarna för att minska mängden slängd mat. I framtiden planerar kommunen att engagera eleverna mer i frågan om matsvinn.

– Hittills har vi inte engagerat dem så mycket. Däremot tänker vi att vill göra olika insatser, att skolan ska prata mer om matsvinn och klimatpåverkan, säger Anna-Lena Svensson.

Text: Alice Mutambala

FAKTARUTA
Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket har ett gemensamt ansvar att arbeta för ett minskat matsvinn – från producent till konsument. 

Under hösten 2019 drog Livsmedelsverket igång en nationell kartläggning av hur mycket mat som slängs i onödan i skolor, förskolor och på äldreboenden. Resultatet av studien ska stötta kommunerna i att försöka halvera matsvinnet till år 2030.