En lovsång till läsning

KRÖNIKA. Potatislov, höstlov, novemberlov, läslov. Kärt barn har många namn. Och visst är lovet något många skolbarn håller kärt. Men poängen med höstledighet från skolan har i historien skiftat. Skurupspostens krönikör Maja Winberg reflekterar över läsning i dagens samhälle.

Under första halvan av 1900-talet hade svenska elever potatislov, vilket Statistiska centralbyrån skrivit om. Under potatislovet fick skolelever ledigt för att de skulle kunna hjälpa till i skördetider.

Potatislovet avskaffades 1958, och inte förrän under 1970-talet återkom några enstaka studiedagar i samband med allhelgonahelgen. Att ha fem dagar ledigt som det är på de flesta håll i Sverige idag var något som utvecklades först under 1980-talet, skriver Svenska Dagbladet.

I och med avskaffandet av stora delar av det svenska jordbruket försvann även den jordbruksidentitet vi tidigare hade som land. Men vilka är vi nu? Under potatislovet var det en självklarhet att hjälpa till med skörden i samband med höstens intågande. Vad är självklart för oss nu?

Framförallt kanske lovet är till för att ha kul. Kunna vila och leka av sig från den annars långa skolterminen mellan sommaren och julen. Men på många håll i landet finns initiativet att uppmana till bevarandet och utvecklandet av läslust bland barn och unga.

LÄSLOV vecka 44 drivs av Läsrörelsen och är ett nätverk bestående av över 80 elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag runt om i Sverige. Och det växer.

Nätverkets mål har sedan starten 2015 varit att ersätta höstlovet med ett läslov. Och det har fått gehör hos politiker.

– Sedan 40-talet har vi haft ett sportlov på våren. Nu lanserar vi att höstlovet blir ett läslov – där kommuner och statliga institutioner arrangerar aktiviteter som stimulerar läsning på motsvarande sätt som idrotten stöds under sportlovet, sa Stefan Löfven i sitt sommartal i Vasaparken 2016 och pekade mot Astrid Lindgrens tidigare bostad då han berättade om hur Sverige på tio år sjunkit från 5:e till 20:e plats i läsförståelse.

Statens medieråd har sedan 2005 samlat in statistik om barn och ungas medievanor, vilket de redovisar årligen. Sedan 2005 har man kunnat konstatera att läsning bland unga minskar.

Man ska dock vara försiktig med vad man utläser från sådana rapporter då de inte nödvändigtvis förser oss med hela svaret. Olle Nordberg vid Uppsala universitet säger till Skolvärlden att många som svarat på frågor om läsning antagligen inte räknar den tid de läser på en skärm.

Men vad vi kan konstatera är i alla fall att konsumtionen av tidningar och böcker minskat samt att läsförståelsen faktiskt blivit sämre.

Så vad ska vi göra åt detta? Och behöver vi överhuvudtaget göra något åt detta?

Karl Johan Gabrielsson skrev i sin pamflett Mera ljus. Några ord till arbetarklassen om självundervisning från 1897 att ”folket bör åtminstone skaffa sig så mycket upplysning att de kan döma i sina egna och landets angelägenheter”.

Detta skrev han till en arbetarklass som år ut och år in hamnade utanför bildningssammanhang och självförverkligande och därmed ofta utanför åtnjutandet av demokratiska rättigheter.

Kanske skulle vi bland annat för demokratins skull oroa oss för den utveckling inom läsning vi nu ser i Sverige. För läsförståelse handlar om att kunna sätta saker i ett större sammanhang, tänka kreativa tankar och ha ett kritiskt analytiskt förhållandesätt till saker och ting. Förmågor som alla är viktiga för demokrati och samhällsutveckling.

Så ja – jag tror på vikten av att utveckla och bevara läslusten hos folket. Jag instämmer med Karl Johan Gabrielsson när han uttrycker hur vi är skyldiga våra förfäder att ta till vara på de kunskaper som idag strös ut för alla vindar. Vi är skyldiga de som kämpat för mänsklighetens uppryckande ur mörker, att ta till vara på den lyxen. En lyx som vuxit sedan han skrev det för över 100 år sedan, men som jag tror är i fara om vi låter utvecklingen när det kommer till läsförståelse fortsätta som den gjort.

Kanske någon vid sekelskiftet läste Karl Johan Gabrielssons ord och lät sig inspireras under sitt potatislov. Och kanske är det dags för oss att inte ta vår frihet och demokrati för givet.

Höstlöven har nu fallit över Sverige och vecka 43 närmar sig sitt slut. Snart tar vi lov.

Text: Maja Winberg

Texten är kommenterande. Skribenten svarar själv för ställningstagande.