KRÖNIKA: Därför vill amerikanerna ha sina vapen

KRÖNIKA. USA:s förhållande till vapen förbryllar många. Skurupspostens krönikör Andreas Persson fördjupar sig i patroner, musköter och den amerikanska drömmen att ha sitt eget våldsmonopol.

sea-416106_1920

Vapenlagar är en känslig fråga för många amerikaner. Foto: Pixabay.com

 

Den 20 januari twittrade Donald Trump ut orden: ”Jag kommer ALDRIG tillåta vårt fantastiska Andra Tillägg att gå oskyddat, inte ens lite grann”. Han ställer sig bakom de runt 20 000 vapenentusiaster som samma dag samlats i Richmond, Virginia för att demonstrera.

Det andra tillägget, rätten att som amerikan få äga och bära vapen relativt okontrollerat, kan för oss i Europa och Sverige kännas absurd. Men bakgrunden till varför frågan är en sådan kokhet potatis för våra amerikanska vänner är intressant.

När grundlagstillägget skrevs in i den amerikanska konstitutionen 1791 var det för att befolkningen skulle ha möjligheten att försvara sig mot en potentiell tyrannisk regim.  Det var ju trots allt med hjälp av krut och musköter jänkarna bröt sig loss från det brittiska imperiet.

Att landet blev självständigt är till stor del tack vare de miliser bestående av helt vanliga människor som kämpade för frihet. Så när landet vann sin självständighet kändes det viktigt att värna detta. Genom att frånta staten sitt våldsmonopol skulle den frukta folket och inte tvärtom.

Motståndare till de amerikanska vapenlagarna brukar argumentera för att vapnen vid tiden då tillägget skrevs inte var lika dödliga som nu. Antalet kulor som en musköt kan avfyra per minut brukar beräknas mellan fyra och fem. Den som idag köper ett modernt vapen kan räkna med att kunna avfyra minst 45 kulor per minut.

Detta ger vatten på kvarnen för de grupper som lägger skulden på de tillåtande lagarna för de många skolskjutningar som ägt rum i USA under de senare decennierna.

En stor del människor står trots detta fast vid det andra tillägget. För dem är sanningen samma nu som då, en fri stat är möjlig endast genom medborgarnas möjlighet att forma beväpnade miliser.

Med den sanningen är det svårt att hävda annat än att i takt med att vapnen blivit dödligare så har även staten blivit det. Hur ska en milis beväpnad med endast pistoler och jaktvapen kunna mäta sig mot en statlig militär utrustad med de mest moderna dödsmaskinerna?

Bakgrunden till demonstrationen och Trumps uttalande ligger i att staten Virginia bara några dagar tidigare bestämde att införa striktare vapenlagar. Bakgrundskoll inför vapenköp och max ett vapenköp per månad är exempel på de nya lagarna. Hoppet är att färre personer ska dö i vapenrelaterat våld.

Dessa nya lagar har nu rört upp känslor för de amerikaner som är fast övertygade om att det är just terrorbalansen mellan medborgare och stat som utgör grundstenen för de rättigheter vi svenskar tar för givet.

Kanske är det så att det ibland är vi, här i den gamla fria norden, som inte förstår när vi, lite högtravande, dömer ut amerikaner som skjutgalna, korkade och historielösa?

 

 

Text: Andreas Persson

Texten är kommenterande. Skribenten svarar själv för ställningstagande.