Svår boendesituation för nyanlända i Skurup

SKURUP. Mahmoud Razouk, 28 och Ahmad Alsheikh, 26 kom till Sverige från Syrien och har båda upplevt svårigheter med att hitta boende i kommunen. Ahmad berättar att han också fått motstånd från hyresvärdar i Skurup.

Sveriges kommuner ska erbjuda hjälp med boende till nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Skurups kommun har lyckats ordna boende till nyanlända, trots att boendeförhållandena inte alltid varit vad hyresgästerna önskat. Samtidigt upplever nyanlända att svårigheten med att hitta ett boende även kommer från hyresvärdar.

– Jag har ringt ett privat boende i Skurup som har frågat mig är du svensk? Då har jag svarat nej, då har de sagt att jag inte kan bosätta mig. Det är första gången det har hänt mig. Jag sa att jag har inkomst och att jag jobbar, men då sa dom att det inte spelar någon roll, säger Ahmad Alsheikh.

Skurupsposten har kontaktat den privata hyresvärden som Ahmad har pratat med. Hyresvärden menar att ett svenskt medborgarskap kan vara avgörande för att hyra en lägenhet.

– Jag kan ha ställt frågan om personen har svenskt medborgarskap, den frågan kan jag ha ställt. Har man inte svenskt medborgarskap, då har vi väldigt svårt för att hantera dessa hyresgäster för där är ingen säkerhet. Vad händer om en hyresgäst som inte har svenskt medborgarskap inte kan göra rätt för sig, säger hyresvärden.

Hyresvärden menar även att det finns ett undantag att hyra lägenhet även om personen inte har svenskt medborgarskap.

– Om dom har en borgensman som kan gå i god för lägenheten så har vi inga problem. Du kan hyra lägenhet hos oss om du har en borgensman, och inte är svensk medborgare.

En borgensman är en person betalar tillbaka ett lån och eventuella tillhörande avgifter om personen som tar ett lån inte kan göra det.

”Den minsta mänskliga rättigheten är väl att ha någonstans att bo”

Mahmoud Razouk berättar att han under sin första period i Sverige fick hjälp av kommunen att bo i en lägenhet i Skivarp men att han levde under svåra förhållanden.

– Vi var två personer i en liten lägenhet, den räckte inte för oss båda. Det fanns ingen el och inget vatten. Jag glömmer aldrig den perioden, det var den svåraste tiden för mig i Sverige, Den minsta mänskliga rättigheten är väl att ha någonstans att bo, säger han.

Enligt kommunens biträdande förvaltningschef Ulrika Persson beror svårigheten på bostadsbristen, och att det är en hög konkurrens om lägenheter som har en låg hyreskostnad.

– Hittar vi ingenting så är det antingen ett vandrarhem eller en lokal, det är inget vi önskar, men vi måste se till att de får tak över huvudet, säger hon.

Regeringen fattade beslut om en bosättningslag som trädde i kraft i mars 2016. Enligt lagen har varje kommun efter anvisning ett bosättningsansvar vilket innebär att de måste erbjuda hjälp att ordna en bostad till nyanlända som beviljats uppehållstillstånd, och därmed kunna påbörja etableringen i kommunen. Detta år ska Skurups kommun ta emot 19 nyanlända.

– Det har varit svårt under många år, vi har jättesvårt att hitta boende till dom 19 som vi nu tar emot. Det är ont om bostäder, så det brottas vi med vid varje anvisning, hur vi ska lösa det, säger Ulrika Persson.

Nedlagd verksamhet för integration

I samband med flyktingkrisen 2015 öppnade Skurups kommun en mötesplats för nyanlända där de kunde träffa tjänstemän och integrationspersonal. Syftet var bland annat praktisk hjälp, språkutveckling och nätverksbygge. Verksamheten som kallades Mötis (Mötesplats tisdagar) ska ha varit mycket uppskattad, men 2019 valde kommunen att lägga ner den. Idag finns ingen verksamhet för integration i kommunen. I stället ska invårnanas integration ske genom Skol-och utbildningsförvaltningen tillsammans med Individ- och omsorgsförvaltningen, med målet att få ut människor i arbete.

– Mötis var bra för det underlättade med språket, att söka boende och ta del av varandras erfarenheter, säger Mahmoud Razouk.

Enligt Ulrika Persson lades verksamheten ned på grund av att kommunen ville att skattemedlen främst skulle användas till skola, vård och omsorg i stället för en integrationsenhet.

– Det skulle absolut finnas ett behov av en mötesplats som Mötis för integrationen, sedan är inte den politiska viljan att den ska vara kommunal, utan den ska vara privat, säger hon.

Fakta: Bosättningslagen

Från och med den 1 mars 2016 infördes lagen om mottagande av vissa nyanlända invand­rare för bosättning, även kallad bosättningslagen. Lagen innebär att kom­munen är skyldig att ordna boende för nyan­lända som mottagits genom anvisning från Migrations­verket. De personer som enligt bosättningslagen ska erbjudas hjälp med att ordna boende är nyan­lända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehö­vande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen, samt anhöriga till dessa personer om de har ett beviljat uppehållstillstånd och ingår i samma hushåll.

Källa: riksdagen.se och goteborg.se

 

Text och foto: Maen Hermez