Böcker har blivit bank-id på biblioteken

Foto: Arkivbild
SKURUP. I veckan släppte fackförbundet DIK sin tredje rapport om arbetsmiljön på svenska bibliotek. Den vittnar om bibliotekariernas erfarenheter av hot och våld under arbetstid. I Skurups kommun finns andra problem.
Nationellt uppger över 90 procent av de svarande bibliotekarierna i DIK:s rapport att de upplevt ”social oro” på biblioteken. Med det avses händelser i relationen mellan bibliotek och besökare.
Det kan handla om individer som i kontakt med personal eller andra besökare agerat respektlöst, bråkat eller varit aggressiva.
Bibliotekarierna i Skurups kommun har varit förskonade från hot och våld. Det har även varit få fall av skadegörelse.
– Det enkla svaret är att orten är för liten. Det förekommer bara någon enstaka gång, säger Lars Kemsjö, bibliotekarie i Rydsgård.
Det vanligast problemet i Skurups kommun gäller bibliotekariernas arbetsuppgifter. Svarande i rapporten uppger att de i allt högre utsträckning utför uppgifter utanför sin kompetens.
I takt med att banker, myndigheter och andra aktörer som erbjuder samhällstjänster digitaliserar och stänger sina kontor har DIK tidigare beskrivit biblioteket som den sista utposten. Louise Persson, bibliotekarie och representant för DIK, i Skurup känner igen detta.
– Det har ändrats, men det har varit en långsam förändring som har skett. Folk kommer inte till biblioteket bara för att få svar på frågor om litteratur. Det är allt från bankärenden till kopiering.
Trots att det är ett litet bibliotek känner Lars Kemsjö i Rydsgård igen den här problematiken.
– Sådana ärenden tar tid. Jag märker det själv, men de stora mönstren ser man på huvudbiblioteken.
Uppgifterna är inte bara tidskrävande utan också svåra utifrån ett ansvars-och integritetsperspektiv. En stor fråga är vem som bär ansvaret vid fel och hur bibliotekarierna ska hantera personliga uppgifter.
– Folk är ibland helt öppna med sina bank-id uppgifter och det är något vi helst inte vill se, säger Louise Persson.
Text: Nina Davidsson