Satsningen på fler övervakningskameror i Skurup igång

SKURUP. Det har gått sex månader av kommunens satsning på att under två år utöka kameraövervakningen med 60 procent, och kommunen har redan satt igång med att sätta upp nya kameror i prioriterade områden.

Skurups kommun har påbörjat en satsning på fler övervakningskameror i kommunen och planerar att under två år öka antalet övervakningskameror med 60 procent. Det innebär en ökning med cirka 100 kameror, från 169 stycken till cirka 270, och som ska ha kommit upp senast under våren 2027. Syftet enligt kommunen är att öka tryggheten och förebygga brott. Satsningen är en följd av en lagändring från april 2025 som gör det enklare för offentliga verksamheter att sätta upp kameror utan att söka tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Hannah Appell, säkerhetssamordnare i kommunen, säger att man sedan lagändringen har satt upp 32 nya kameror av de planerade cirka 100, men vill betona att det inte är fråga om någon rivstart, utan att man ökar i jämn takt under dessa två år.

— Det är inte bara att sätta upp kameror, utan det finns flera faktorer att ta hänsyn till.

Hannah Appell säger att även om kommunen inte längre behöver tillstånd från IMY, så måste man följa myndighetens riktlinjer.

— Exempel på faktorer att ta hänsyn till är statistikunderlag på platser som bedöms som otrygga och som tidigare utsatts för skadegörelse, och det måste alltid finnas en balans mellan bevakning och integritet.

Kommunens säkerhetschef, Malin Ekblad, poängterar att planeringen för att sätta upp kameror innebär att man behöver göra konsekvensbedömningar, titta på fiberlösningar, planera för grävarbete med mera.

— Allt sådant tar tid, men man har en god planering för detta.

Platser som hittills har prioriterats har bland annat varit Stadsparken, Stortorget och gågatan i Skurups tätort och skolgårdar i kommunen på kvälls- och nattetid. Man håller också på att se över platser i exempelvis Skivarp.

Prioriteringarna görs i samverkan mellan kommunen och polisen, där kommunpolisen Niklas Öberg vill lyfta fram vikten av samarbetet med kommunen och med trygghetsvärdarna.

— Vi kommer överens om vilka platser som är lämpliga för kameraövervakning, sedan är det helt upp till kommunen att avgöra hur många som ska installeras och på vilka platser.

På frågan om kommunens satsning har gett något konkret resultat uppger såväl polisen som kommunen att det är för tidigt att säga, men Niklas Öberg vill understryka att det är värdefullt att i ett brottsutredande syfte i efterhand kunna ta del av kommunens övervakningskameror.

— Det kan vara en övervakningskamera på ett skolområde och om något har inträffat kan polisen i efterhand se om man med hjälp av övervakningskameran kan få en bild över vad som har hänt.

Niklas Öberg betonar skillnaden på kommunens övervakningskameror som är ”passiva”, det vill säga att man in efterhand kan gå in och se inspelad verksamhet, medan polisens egna övervakningskameror kan användas ”aktivt” genom att polisen kan gå in och observera pågående verksamhet i realtid.

Från kommunens sida understryks det att behörigheterna för att ta del av materialet är mycket begränsade, det ska ha skett något, och då kan polisen få ta del av materialet om ett misstänkt brott har begåtts, säger Hannah Appell.

Lena Axelsson (S), andre vice ordförande i kommunstyrelsen, säger att det är den Moderat- och Sverigedemokratledda kommunstyrelsen som i majoritet har fattat beslut om satsningen, och därför har frågan inte varit föremål för någon egentlig diskussion inom oppositionen. Men Lena Axelsson vill betona att för hennes parti är hanteringen av övervakningskamerorna av största vikt, att det hanteras i enlighet med Integritetsskyddsmyndighetens riktlinjer.

Lena Axelsson kan förstå att man kan känna obehag av att känna sig övervakad och säger att det därför är viktigt att invånarna känner sig trygga med att kamerorna hanteras på ett rättssäkert sätt.

— Allt som kan öka tryggheten är positivt, tillägger Lena Axelsson och säger att om övervakningskameror kan hjälpa till att få människor att känna sig trygga så är det bra.

Från kommunens sida betonar också Hannah Appell att man naturligtvis arbetar på flera plan för att öka tryggheten, inte bara genom kameraövervakning utan det genomförs även andra åtgärder som att se över belysning och buskage, trygghetsvärdars närvaro, ordningsvakter med mera.

På frågan om det har kommit in reaktioner från Skurups kommuninvånare säger Hannah Appell att det inte har kommit in så mycket, men att det som har kommit in har varit positivt.

Skurupsbon Natalie Lindströms inställning till kameraövervakning är positiv, eftersom hon upplever att kriminaliteten i Skurup har ökat jämfört med tidigare.

— Jag önskar att det var mer som i Frankrike, där det finns kameror i mycket större utsträckning. Då känner man sig trygg.

Emma Juhlin håller med.

— Absolut, det har blivit mer otryggt med bråk och krossade bilrutor, så kameror behövs.

Jannicke Kullberg tycker också att det har blivit otryggare och tar som exempel att hon mötte en man med skyddsväst för inte så länge sedan, på stan, i Skurup.

— Så ja, jättebra med fler kameror.

— Nja, säger Kevin Svendsen och menar att han är lite kluven. Det är bra med kameror för att hålla ner brottsligheten, absolut, men en svårare fråga är också hur informationen i kamerorna används.

Text: Lena Huovinen