Ser vi verkligen äkta haute couture ikväll?

MODE. Franska begrepp krånglar till klädsnacket. Men det är inte så komplicerat.

Den största festen som hålls i Sverige är inte bara en arena för kända personligheter och ryggklapp. Nobelfesten är också en storartad modevisning.

Eftersom männen får hålla sig till frack eller folkdräkt är det kvinnorna som sticker ut mest.

Om någon på tal om kvinnornas klädsel i kväll börjar använda sig av en obegriplig jargong kan det kännas hemskt. Exkluderande till och med.

Men franska begrepp som haute couture och prêt-à-porter är inte så invecklade som de låter.

Haute couture innebär att klädseln är handgjord och måttsydd för personen i fråga. Kronprinsessan Viktoria kommer att bära en sådan klänning i dag, skapad av den svenske designern Fadi el Khoury.

Prêt-à-porter är motsatsen och betyder ”färdigt att bäras”. Klädseln köps färdigsydd, precis så som plagg oftast inhandlas i butik.

Men det finns fler regler beträffande haute couture, vilket bidrar till att det förknippas med absolut lyx. Enligt fransk lag måste vissa krav uppfyllas, så som att modehuset måste ha en ateljé i Paris med minst 20 anställda. Några av dessa få modehus är Dior, Chanel och Gaultier.

Kronprinsessan klänning i dag är på så vis inte äkta houte couture.

Eftersom haute couture görs noggrant för hand med dyra tyger och detaljer, kostar plaggen nästan aldrig mindre än hundratusen kronor. Det leder till att endast de rikaste i världen har råd att köpa dem. Exkluderande, javisst.

Det är därför modehusen även ägnar sig åt mer prisvänliga plagg som går att införskaffa sig i affärerna. Alltså prêt-à-porter.

Det är de här två typerna av klädsel vi kommer att se på Nobelfesten i kväll. Det är inget pinsamt att prata om.

Kan vi diskutera konst, kan vi diskutera kläder. Och nu finns inte två läskiga begrepp som står i vägen för detta.

Text: Katharina Rumpf
Foto: TT