Tillslut dör även Nobel
KRÖNIKA. Nobelpriset är en pigg 114-åring, men åldern börjar göra sig påmind.
Stegen börjar stappla, de en gång i tiden så intensiva ögonen har börjat tappa sin lyster och hållningen är inte lika rak som tidigare.
Som en man i övre medelåldern sneglar han både avundsjukt och stolt på sina avkommor; prisceremonier som äger rum på andra platser på jorden, med större prissummor och med en annan, yngre, framtoning.
I Taiwan delas varje år Tangpriset ut. Prissumman är drygt fjorton miljoner svenska kronor. I Kalifornien finns Breakthrough Prize in Life Science. Det delas ofta ut till mellan fyra och sex personer. År 2013 delades hela elva priser ut.
Prissummorna delas inte mellan vinnarna. Alla får 25,5 miljoner svenska kronor.
De som hade turen att vinna Nobelpriset 2009, 2010 eller 2011 fick tio miljoner var. 2012 sänktes prissumman till åtta miljoner kronor.
Sverige kommer att hålla Nobelpriset vid liv så länge det går. Han kommer att proppas upp med droger och syrgas för när han dör, dör lite av kungariket Sverige – landet som en gång var stort och mäktigt.
Volvo är Kinesiskt, Saab är borta, Ericsson har förlorat sin ställning, men Nobelpriset är och förblir svenskt. Att fredspriset delas ut i Norge är en nål i ögat. Det är inget som Alfred Nobel hade accepterat.
Nobelfesten bevakas och varje svensk tidning skriver om vad folk har på sig och om maten som serveras.
På BBC:s hemsida nämns inte prisceremonin eller Nobelfesten. På CNN är Golden Globe nomineringarna det närmaste en prisceremoni man kommer. Moscow Times nämner inte Nobelfesten, inte heller världens största engelskspråkiga tidning, Times of India.
Att få Nobelpriset är fortfarande en fjäder i hatten, inte bara för pristagaren, men även för den institution han eller hon representerar.
Men hur blir det i framtiden om prissumman inte höjs och ceremonin mer och mer känns som något gammalt och stelt?
Tenniseliten kommer inte till Båstad – de spelar hellre i Shanghai, golfeliten spelar inte på Bro Hof, Sveriges bästa golfbana – de spelar i Dubai. Anledningen är prissumman.
Inom en inte alltför snar framtid kommer rojalister att vara än färre och republiker växer fram där kungar och drottningar tidigare blivit uppassade eller jagade av journalister som brydde sig om ensamma prinsar och gravida prinsessor.
Om Sverige om femtio år är en republik vem ska då dela ut Nobelpriset? Hela ceremonin bygger på kunglig glans, pompa och ståt.
Nobelkommittén verkar inte speciellt oroade över de nya priserna som växer fram, då prestigen att vinna ett Nobelpris fortfarande betyder mer än prispengarna, men kommer det att vara så när de nya priserna har etablerat sig och Nobelpriset delas ut av en president? Antagligen inte.
Någon dag dör även Nobels minne. Sverige sörjer och världen rycker på axlarna.
Fokus har flyttats till de nya priserna som delas ut i Indien eller Kina och varför inte? De flesta forskarna kommer i framtiden inte att vara gamla vita gubbar som tycker det är intressant med europeiska kungafamiljer, de kommer att vara Asienfödda vetenskapsmän som kanske vet att Volvo en gång i tiden kom från Sverige.
Text: K.A Lindergård
Foto: TT
